I det enkla bor det vackra

I det enkla bor det vackra

Jag längtar ofta bort, jag är en drömmare. När jag är klar med det där arbetet, har tid för det jag vill göra, har energi till vad det nu kan vara. Men jag är också grym på att uppskatta små saker i vardagen. Jag tror vi behöver både och. Vi behöver drömma men vi behöver minst lika ofta stanna upp. 

Under helgens minisemester besökte vi som sagt Lilla Sundborn. Parkeringen låg en kort bit därifrån och den korta promenaden avnjöts med den här utsikten.

Vi konstaterade allihop att det skänkte oss ett fantastiskt lugn. Och att man inte behöver åka så långt på sin semester för att komma bort lite från vardagen. Jag är övertygad om att vi kommer återvända norrut redan nästa sommar!

Följ med till Lilla Sundborn

Följ med till Lilla Sundborn

Längtar du efter en plats där du kan släppa vardagen? Där du kan njuta av vacker natur, pittoreska hus och underbar konst? Då kan Lilla Sundborn utanför Falun vara ditt nästa resemål!

I födelsedagspresent fick min svärfar en konsertbiljett och valet föll på Lalehs konsert i Dalhalla. När vi ändå åkte norr ut bockade vi av ett gäng sevärdheter, däribland Carl Larssons gård Lilla Sundborn. Här målades en stor del av hans fantastiska tavlor och hans fru skapade såväl möbler som textilmönster. Det kändes extra kul att åka dit eftersom vi pratat mycket om Carl Larssons konst på universitetets föreläsningar. Jag anser mig inte vara särskilt konstintresserad men just Carls konst har jag fastnat för.

Gården består av ett antal faluröda hus, alla byggda för ett antal hundra år sedan. På plats köper du biljett till den guidade turen och medan du väntar finns tid till att utforska den vackra trädgården.

Där hittade jag de största rabarber jag har sett…

… och ett sött hus! För en gångs skull fick jag några bilder på mig själv, även om de aldrig blir riktigt som jag tänkt mig. T trycker verkligen bara på avtryckaren, det där med att komponera en bra bild är inte så noga.

Alla hus har vackra detaljer och färgerna harmonierar verkligen med varandra.

Efter en stunds fotografering var det dags för den guidade turen i paret Larssons hus. Där inne var tyvärr fotografering inte tillåtet. Guiden bar tidsenliga kläder och hade stor kunskap om såväl byggnaderna som paret Larssons liv.

Det vackraste med gården var nog trots allt läget. Under bryggan kunde paret parkera sin båt som de nyttjade i den lilla älven som sakta flöt förbi. Man kunde verkligen föreställa sig vilka underbara somrar de måste haft där!

Befinner du dig i närheten av Falun rekommenderar jag definitivt ett på Lilla Sundborn även om du inte skulle vara konstintresserad. Vi konstaterade alla att det var en fantastiskt avkopplande plats som passade alla oavsett ålder och intresse!

SparaSpara

SparaSpara

Att passa in i en extrovert värld

Att passa in i en extrovert värld

Social. Det är ett ord jag tror andra skulle använda för att beskriva mig. Det stämmer, men vad många missar är hur mycket det tar på krafterna. 

Jag har tänkt skriva det här inlägget länge men inte hittat orden. Så lyssnade jag på Sofia och Annas podcast Omänskligt och avsnittet Extrovert vs. introvert. Efter det lyckades jag äntligen få flyktiga tankar till nedskrivna ord.

Jag är som sagt social men samtidigt introvert alternativt ambivert (ett mellanting mellan introvert och extrovert). Det innebär att jag gillar att umgås men fungerar bäst i mindre grupper, gärna med någon enstaka person åt gången. Jag pratar gärna men inte i syfte att stå i centrum, har jag ”inget vettigt att säga” är jag hellre tyst. Jag märker också att jag har väldigt svårt för att småprata långa stunder (typ påtvingat mingel eller diskutera kändisar jag inte bryr mig om) men kan prata i timmar om djupa livsfrågor.

Stort behov av återhämtning

Nedan följer några typiska situationer där min introverta/ambiverta sida är extra tydlig:

I butiken där jag jobbar småpratar jag (för) mycket med alla kunder. När jag åker hem lyssnar jag aldrig på podcasts eller musik eftersom jag är mentalt slut av alla möten. 

När föreläsningarna i skolan tar paus springer en stor del av klassen ut för att prata av sig i stora grupper, jag sitter helst kvar och pratar med några få personer. 

Jag har nästintill slutat gymma av den enkla anledningen att jag inte står ut med så mycket människor, träna hemma är däremot inget problem. 

Jag kan spendera timmar på entreprenörskapsforum online, det ger utlopp för min kreativitet samtidigt som mängden intryck begränsas. 

När vi har stressigt på jobbet tar vi rast själva vilket många tycker är så ensamt och tråkigt. Jag njuter av ett avbrott från den stimmiga butiksmiljön.

Och mitt i allt det här älskar jag människor! Jag fixar sällan mer än en dag i stillhet och behöver verkligen hitta på saker för att må bra. Ibland med andra, men minst lika ofta ensam eller i små grupper.

Extrovert är normen

I podcasten Omänskligt nämner de att samhället mer eller mindre är anpassat för extroverta och jag kan verkligen hålla med. Ibland kan jag få höra att jag är tråkig som inte vill eller orkar följa med på saker, ibland tolkar säkerligen andra det som att jag undviker dem men det är inte sant. Däremot förstår jag att vissa gör det när jag varit igång hela veckan och tar mig tid för sociala aktiviteter för att sedan avboka den där fikan. Men det är just därför, mitt sociala konto är fyllt. Jag måste pausa.

Så vad vill jag egentligen komma fram till? Om du känner mig privat kan det här vara en påminnelse om hur jag fungerar. För er och alla andra kan det kanske vara ett bra tillfälle att stanna upp och fundera. Vilken personlighetstyp har personer i din omgivning och viktigast av allt:

Vilken personlighetstyp är du?


Ett sätt jag återhämtar mig på: ta ensamma bilturer med endast kameran som sällskap!

 

 

En halvledig torsdag

En halvledig torsdag

Den här veckan jobbar jag hela helgen men kunde istället njuta av två lediga vardagar. Igår var en av dem och som jag tog vara på den. 

En ledig dag börjar med en extra god frukost, det är sen gammalt. Igår turkisk yoghurt, jordgubbar, banan och nektarin i skålen. Sedan tog jag tag i trädgårdsfixandet. Planterade om, vattnade och så vidare. Med 2000 kvadratmeter tomt är det lite att hålla efter. Efter det satte jag mig på verandan och frilansjobbade lite. Kan helt klart vänja mig vid det.

När vinden blåste allt för mycket på verandan flyttade jag in i köket istället. Träningskläderna var på. Det bästa sättet för mig att vara säker på att träningen blir av är att dra på sig dem så fort man vaknar.

Det blev Yoga med Adrienne på verandan. Perfekt sätt att starta igång träningen efter en rejäl förkylning.

Sedan hade klockan slagit lunch och jag slog mig ner på yogamattan med överbliven pastasallad och med sällskap av Skäringer och Mannheimer.

Dagen fortsatte i ganska lugnt tempo. Det blev läsning på verandan, källarmålande och fix hos kaninerna innan min andra halva kom hem. Vi slog på stort med smördegspizza, vin och Orange is the new black. Jag totaldissade serien när den kom ut men har nu ändrat mig radikalt och är inne på säsong tre.

Idag laddar jag om för sju arbetsdagar i sträck. Efter det går jag ner i tid lite för att två veckor senare gå på semester ordentligt. Det känns som ett perfekt upplägg!

 

 

Fem podcasts du borde lyssna på idag!

Fem podcasts du borde lyssna på idag!

Podcasts är ett fantastiskt format. Det finns definitivt något för alla, utbudet är enormt. Under min lediga tid lyssnar jag extremt mycket på poddar. Jag har tidigare tipsat om ett antal jag följer slaviskt. Idag tipsar jag istället om några godingar jag lyssnat på den senaste veckan!

Sommar i P1 med William Spetz

Inte helt oväntat fylls en stor del av programmet av kärleken till hans mormor. William lyckas göra sommarpratet både roligt och stundtals sorgset tack vare en kombination av hans komiska karaktärer och allvarliga händelser ur livet. 

Sommar i P1 med Dagny Carlsson

Ni vet 105-åringen som bloggar? Det är Dagny! Som upplevt krig, sorg och mycket annat som sig bör under så många ord på jorden. Lättsamt med en gnutta allvar.

Omänskligt: Emotionell och praktisk kärlek – vad är skillnaden?

Ett avsnitt du bör lyssna på när du har tid för reflektion. Fick du praktisk eller emotionell kärlek som barn? Och vilket sprider du mest omkring dig? Lämnade onekligen en massa tankar.

Framgångspodden: Författare Jens Lapidus

Vill du bli duktig på att skriva bör du lyssnar på Jens fantastiska tips. Dessutom verkar han vara en jättehärlig person med stor livserfarenhet.

Skäringer & Mannheimer: Jag är precis som en helt vanlig pappa!

Skrattfest utlovas! Jag har aldrig stött på en pod som får mig att skratta så mycket. I det här avsnittet slog de huvudet på spiken många gånger!

Det här står på min lista:

Sommar i P1 med Per Gessle

Omänskligt: Fri att äta som jag vill – om mat, ätande och att sträcka på sin skäl

Framgångspodden: Från Husby till superentreprenör Sherryn Razani

Så brygg kaffe, ta fram fikabrödet och picknickfilten och njut av podsällskapet. Eller gör en tråkig syssla lite mer uthärdlig med något kul i öronen! Jag tänkte till exempel bege mig till källaren för att fortsätta målandet i sällskap av Framgångspodden och igår avnjöt jag ovanstående solnedgång i sällskap av en sommarpratare. Poddarna hittar du som vanligt på till exempel Acast eller i-Tunes!

 

Leva för bloggen eller blogga om livet?

Leva för bloggen eller blogga om livet?

En av mina favoritbloggare Sandra har valt att lämna bloggvärlden. En av anledningarna är att hon ”lever i blogginlägg”. Allt som upplevs ska kunna formuleras så det blir till glädje för någon annan  vilket skapar en ohälsosam stress. Trots mitt lilla antal läsare kan jag känna igen mig i det. Resultatet? En massa planerande och rejäl skrivkramp.

Tänk dig en skogspromenad en solig sommarkväll. Fåglarna kvittrar, ett rådjur skymtar mellan träden och ljuset är perfekt. De flesta njuter av ögonblicket, är närvarande. Det är jag också, men samtidigt går hjärnan på högvarv för att hitta de bästa formuleringarna. Hur berättar jag om det varma solljuset så att andra förstår? Hur låter fåglarna?

Timmar eller dagar senare är det dags att låta fingrarna dansa över tangenterna. Det tar tvärstopp. Det är som att allt redan formulerats så många gånger att det inte längre låter bra. Jag har tröttnat på meningarna, dess betydelse och kraft har hunnit blekna.

Jag älskar att skriva, fotografera och dela med mig. Samtidigt hatar jag att plocka smultron på strå och ta en bild istället för att äta dem direkt. Tröttnar på att tänka i text och bild snarare än i vad jag känner just där och då.

Livet må vara underbart i text och bild men det är fasen så mycket vackrare när det upplevs här och nu.

Mitt mål den närmaste tiden är att hitta en balans i det här. Att ibland lämna kamera och mobil hemma och inte fundera över hur saker uppfattas av andra. Här vill jag visa er hur jag lever, men jag vill inte leva för att visa er saker.

En fantastisk helg värd att kapslas in

En fantastisk helg värd att kapslas in

Den här helgen har jag varit helt ledig! Det händer sällan och är därför extra uppskattat när det väl sker. Precis som vanligt försöker jag göra så mycket kul som möjligt och samtidigt ha lite tid till återhämtning. Resultatet blev en härlig helg värd att kapslas in.

Jag vet inte hur många som är bekanta med det uttrycket, kanske är det något alla säger eller så jag det bara jag. I alla fall; om något är värt att minnas ska det kapslas in. Har jag en dålig dag kan jag plocka fram just det minnet och bli på bättre humör.

Vi kickstartade helgen med besök av en barndomsvän till Tobbe samt hans tjej. Efter dagar av dåligt väder vände det och vi kunde både grilla och äta middagen utomhus. Även lördagen kickstartades om än ofrivilligt. Halv sju ringde min granne på och meddelade att mina kaniner skuttade runt på gräsmattan. Som väl var fångades de in på någon minut.

Lördagkvällen hade jag sett fram emot hela veckan, vi hade nämligen en helkväll i stan inbokad. Nästa vecka firar vi tre år tillsammans och två-årig förlovning men på grund av dåliga arbetstider firade vi lite i förväg, givetvis på The lamp hotell som kommit att bli vårt standardställe. Vi avrundade kvällen med drinkar, biljard och bubbelbad. Det var med andra ord ett perfekt firande!

 

Idag har vi njutit av strålande sol och värmebölja på mina föräldrars veranda innan vi åt glass hos mormor och morfar. Till sist gjorde vi ett besök hos vår valp som växt till sig en hel del! Om två veckor får vi hem henne i samband med vår semester.

 

Vill söt kan man vara egentligen!?

På vägen hem missade vi färjan och fick vänta en halvtimme men det gör inget med den här utsikten! Nu laddar jag om inför en hektisk vecka och uppgång klockan halv fem imorgon.

Har ni några minnen att kapsla in från helgen?

 

 

3 steg till att få tid till det du älskar

3 steg till att få tid till det du älskar

Det finns så mycket vi borde hinna med. Det ska jobbas, pluggas, ätas, lagas mat, liggas, städas och tränas. Slappas, göras karriär, renoveras, presteras. Och mitt i allt känner vi oss så otillräckliga. 

Vi fyller våra dagar med val. Ibland gör vi rätt, ibland blir det fel. Och ibland vet vi inte ens om att vi väljer förens efteråt när vi undrar var vår tid tar vägen. Givetvis finns saker vi måste göra, likaså finns det saker vi borde göra. Självklart även saker vi vill göra. Alltför sällan är våra måsten och våra vill samma sak. Idag hjälper jag dig med hur du kan bli mer trygg i dina vardagliga val med hjälp av tre enkla tips:

1. Vad måste vi göra?

”Vi måste hinna städa ordentligt innan gästerna kommer” eller ”Jag måste gå ut med soporna nu” är exempel på mina vardagsmåsten. Sådant som just där och då känns viktigt men som kanske egentligen inte är det. Ett första steg till att göra det du tycker om är att fundera över dina måsten, det vill säga de krav du ställer på dig själv. Spelar det någon roll om jag går ut med soporna nu? Måste gräset verkligen klippas en gång i veckan?

Sannolikt upptäcker du att dina så kallade måsten i själva verket är förväntningar från omgivningen, eller rättar sagt sådant du tror de förväntar sig av dig.

När du identifierat dina måsten och rensat bland dem har du kommit en bra bit på vägen.

2. Ändra borde och vill till måste

Saker vi borde göra blir sällan gjorda ordentligt. Det finns helt enkelt inte tillräckligt mycket vilja. Kanske borde du ta en promenad, svara på mail eller yoga.

Saker du vill göra är ofta de som prioriteras sist, ofta blir de gjorda efter alla vardagliga sysslor, om ens då. Kanske har du en grym företagsidé du funderat på i åratal men inte hunnit förverkliga? Kanske vill du springa milen men hinner inte ens en joggingrunda i veckan? Gör det du vill och borde göra (minst) lika viktigt som dina måsten.

3. Måste -> VILL!

Nu har du förhoppningsvis ersatt några av dina måsten med saker du borde och vill göra. Men ärligt talat, hur kul är det att alltid vara tvungen att göra saker? Atta ständigt ha saker att göra skapar stress och en känsla av otillräcklighet.

Omformulera ditt måste till vill. Att vilja göra saker skapar en positiv känsla och du gör något för din egen skull. Ibland kan det vara svårt att vilja utföra saker, en del saker känns helt enkelt som något man måste göra. Försök då att hitta ett varför. Varför vill jag gå ut med soporna? För att det blir överfullt annars, det luktar unket i köket osv. ”Jag vill gå ut med soporna för att det luktar unket annars” ger positivare associationer än ”Jag måste gå ut med den här äckliga soppåsen”. ”Varför ska jag lägga en timme om dagen på att läsa böcker om personlig utveckling?” ”För att det ger mig verktyg som behövs för att nå mina drömmar”.

Sena kvällar i bilen har jag gjort till ett måste som blivit till ett vill.

Det var allt för idag, sått igång att designa livet som du vill ha det! Det kräver tid och övning men ökar verkligen ditt välbefinnande!

 

 

SparaSpara

Ett ställe för kreativiteten att flöda på

Ett ställe för kreativiteten att flöda på

Det hela började med en stol. En stol jag fått i present av mormor och morfar. Platsbrist har dock gjort att den stått kvar i deras hall ett antal år. Men nu vet jag äntligen var den hör hemma, på mitt kontor förstås!

Jag har ett stort behov av att byta miljö ofta när jag pluggar och jobbar. Här hemma varvar jag ofta mellan köksbordet, soffan och kontoret. Något jag däremot saknat är en liten myshörna för slösurfande och läsning. Sängen i all ära men den vill jag helst inte förknippa med just jobb och plugg.

På mitt kontor har en enkelsäng stått och den används några få gånger om året. För några veckor sedan införskaffade vi en uppblåsbar dubbelsäng till långväga gäster och jag bestämde mig för att enkelsängen inte fyller någon funktion längre.

Så lösningen blev enkel: ut med sängen och in med stolen!

Jag är så nöjd! Här kommer jag spendera ett antal timmar varje vecka med plugg, jobb och läsning! Det är perfekt för mig att ha ett antal platser att låta kreativiteten flöda på. Sitter jag på samma ställe för länge stoppas flödet totalt och jag blir så omotiverad. Stolen kommer som sagt från mina morföräldrar precis som bordet. Den lilla asken är ursprungligen en träförpackning till bestick men är nu fylld av pennor och post it-lappar. Ljusstaket är det enda som är ny, den hittar ni i butiken Konfetti! Det enda jag saknar är en gammal liten vit duk så är allt komplett. Den här ommöblering kostade mig ynka 98:-, snyggt behöver inte alltid vara dyrt.

Behöver du variera din arbetsplats för att öka din kreativitet?

Torsdagstankar om nöjdhet och högkänsliga prestationsprinsessor

Torsdagstankar om nöjdhet och högkänsliga prestationsprinsessor

Upplever du ofta att det är svårt att förstå sig själv? Då är vi två. För nästan en månad sedan fick jag sommarlov och längtade så. Efter sovmornar, lata dagar och spontana aktiviteter. Och nu sitter jag här och börjar längta till det motsatta. 

En av mina bästa egenskaper är mitt driv. Det är även en av mina sämsta. Det finns ingenting som är så frustrerande som att längta till ledighet för att nästan direkt sakna den stressiga vardagen. Visserligen tyder det på att jag trivs med min vardag, men det visar också hur stört svårt jag har för att bara vara. Så nu sitter jag här en torsdagkväll och längtar efter att något ska hända, samtidigt som det enda jag vill ha (och behöver) är en dag utan krav.

Och så kommer den där känslan av att jag inte gör tillräckligt. Att jag alltid kan vara en bättre vän, sambo, kollega och dotter. Att det alltid finns lite mer att ge. Samtidigt som kroppen skvallrar om att jag gjort mer än tillräckligt under alldeles för lång tid.

Och någonstans mitt i allt börjar jag överanalysera och hittar fel på det mesta. Önskar att jag inte vore en starkskör prestationsprinsessa. Att jag kunde slippa känna allas känslor och bli helt dränerad av ett sällskap med fel energi. Att jag kunde följa strömmen, inte ta mig själv på så stort allvar. Vara nöjd.

Men jag inser också att den där nöjdheten aldrig kommer infinna sig automatiskt. Att jag medvetet måste locka fram det och framförallt hålla fasta vid det. Påminnas om hur jäkla fantastiskt livet är. Att jag är omgiven av fantastiska människor, får jobba med det jag tycker om, få bo på den vackraste platsen jag vet.

Och att nöjdheten inte måste ersätta drivet, att det är som ying och yang. Utan det ena saknar det andra värde. Så jag lyfter blicken lite, tittar ut genom fönstret. På solen som kämpar sig genom regntunga moln. På grönskande björkar och fri fåglar. Påminner mig om att det är belöningen för slitet. Att de här kvällarna behövs som kontrast till stressiga skoldagar och tidiga arbetspass. Att det är det här livet jag har skapat för mig själv, att det är precis så jag vill ha det.