Veckans Värsta

Veckans Värsta

En av mina förebilder i bloggvärlden är Sara Rönne. Hon skriver sjukt bra och kloka texter, har många roligare projekt igång, har en bra podcast för att nämna något. I hennes blogg hittar ni ibland begreppet ”dagens värsta” vilket alltså är det sämsta som hänt på en dag. Ett perfekt sätt att få lite perspektiv på vardagen. Under veckans som gick skrev jag ner en punkt varje dag och här är resultatet.

Måndag – Jag hade inlämning till en stor uppgift. Allt skulle skrivas ut, klistras på kartong, renskäras och så vidare. Jag hade köpt extra fina A3-papper och det krånglade när jag skrev ut. Till slut tog skrivaren mitt papper men tryckte istället min klasskompis uppgift på den och jag fick nöja mig med kopieringspapper. Kan alltså konstatera att måndagen var en väldigt bra dag!

Tisdag – Han med stort T fyllde år och ville inte bli firad. Sa han, tills jag frågade honom än en gång vid fyra på eftermiddagen. Och jag fick köpa färdig tårta och bjuda hem svärföräldrarna. Trevligt förstås, men jag älskar att skämma bort personer på deras födelsedagar och hade gärna spätt på firandet lite så här i efterhand.

Onsdag – Börjar känna mig sjuk, enough said.

Torsdag – Känner mig mer sjuk och går hem mitt under sista föreläsningen för dagen.

Fredag – Stannar hemma och försöker sova bort förkylningen. Efter tio timmar sömn åker jag mot ICA och fyller en vagn med ett kilo majonnäs, fem paket landgångsbröd, x antal kilo skinka osv. Ska bara föra över pengar till kortet innan jag betalar men så fungerar inte mobilbanken. Lite feberkänsla och snorighet på det och dagen känns förstörd.
Vill dock tillägga att en av dagens bästa var att min kollega (jag jobbar extra där) betalade alla mina varor så jag slapp lägga tillbaka allt. Tack till henne och tack till att det finns Swisch. 

Lördag – Att jag såklart glömde x antal varor när jag handlade i fredags och fick åka till ICA igen.

Söndag – Att jag hade fotat bilder jag tänkt lägga upp här men raderat dem från minneskortet. Som väl var så var de inte viktigare än att jag överlever utan dem.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *