10 erfarenheter om varför feminism behövs

Jag har fram tills nu valt att undvika ämnet feminism här. Det finns egentligen bara ett skäl; för att jag vet det sitter män där ute som kanske läser det här. Som kommer tycka att jag har fel, ska sluta vara så bitter. Det kan komma finnas dem som skriver ord så grova att de får censureras. Som kommer få mig att tvivla på mitt eget värde. Men jag inser nu att det är därför jag måste skriva, för att samhällsproblem inte försvinner när man slutar prata om dem.

Linda Hörnfeldt publicerade ett inlägg om elva anledningar till att feminism behövs, Bossbloggen ett liknande inlägg och så påmindes jag än en gång om hemsidan 33 anledningar. Och jag börjades påminnas om egna erfarenheter:


Nattklubbar var och varannan gång jag är ute: Står på dansgolvet och skriksjunger på någon schlager, tycker livet är en fest. Salongsberusad och lite till. Plötsligt påminns jag om att jag måste vara försiktig och slutar dricka. Inser att jag i berusat tillstånd är chanslös mot de unga män som granskar oss tjejer mot genomsyrande blickar.


Som lärarvikarie: Killar som frågar vem jag är tillsammans med, hur vårt förhållande är. Som frågar om jag har Tinder. Som ger ologiska komplimanger i hopp om att få sluta tidigare. Som frågar vad jag har för bil, ställer konstiga frågor om dem för att kunna konstatera att jag som tjej inte vet något. Det är barn vi pratar om, barn som saknar förebilder.


Att andra utgår ifrån att det är jag som lagar maten här hemma, att det är tur att Han med stort T hjälper till så bra. Som om han vore åtta år och jag hans morsa.


Nyårsafton för några år sedan: Hemmafest och nyårskyss. Berättar att jag ska sova hos en kompis och plötsligt svartnar det i blicken på honom. Du är en sån jävla hora. För att jag inte vill följa med honom hem. Han kastar något i det lilla köket, meddelar att han minsann ändå vet en knullbar tjej som bor en bit bort, att jag ändå inte är något att ha. Än idag undrar jag varför ingen annan sa något, varför de andra killarna låtsades missa elefanten i rummet.


Att jag undviker att vara ute när det är mörkt, oavsett tid på dygnet.

dsc_0084-3

Så här fri vill jag vara, oavsett ljus eller mörker.


Allt för ofta på dansgolvet: En hand (eller annat opassande) som grabbar tog om min rumpa. Tittar upp och vi är en handfull tjejer omringade av det dubbla antalet killar. Som flinar allihopa. Vill kasta drinken på dem, hoppas att glassplittret träffar dem alla. Försöker förstå logiken i alla män som säger sig vara för jämställdhet, att de inte är som dessa män. Försöker förstå hur dansgolvet ändå svämmar över av dem.


Att jag nästan varje månad hör kommentaren Har du mens eller?! Ta en bit choklad! så snart jag reagerar på något. Av personer i min närhet som jag vet vill mig väl men som inte vet bättre.


När jag jobbade inom hotell och restaurang: Ett tiotal män njuter av middagen när den ena plötsligt säger; Vad fin du är, jag har en dotter i din ålder. För att de som hör skrattar och skålar.


Samma kväll, en annan man: Vad fint ni har ordnat med allt, du är fantastisk! varpå en hand grabbar tag om min rumpa. För att de andra nickar och skrattar instämmande. För att ingen tycker det är konstigt att medelålders män med fru och barn raggar på en ung tjej.


Varje gång jag tänkt skriva det här: Det här är normalt, ingenting att bli arg över. Det finns tjejer som blivit utsatta för värre. Att jag kommer läsa det är inlägget om och om igen innan jag klickar på den gröna knappen. Att det ligger bland alla utkast i flera dagar.

Att vara feminist borde vara självklart. Antingen är Du feminist eller så är Du emot jämställdhet.

När man pratar om feminism och jämställdhet blir det ofta på ett allmänt plan; löner, arbetsvillkor osv. Därför har jag en önskan; Om Du har personliga erfarenheter kring varför feminism behövs uppmanar jag dig att skriva ett inlägg med rubriken:

X erfarenheter om varför feminism behövs

Du kanske har en erfarenhet, kanske 100? Jag tror den ojämställdhet som präglar vår vardag blir lättare att förstå om vi kan dela med oss av upplevda händelser. I ett försök att sprida mitt initiativ skulle jag vilja be Linda Hörnfeldt, Daniela,  Spiderchick, Egoina, Rania och Johanna Nilsson att skriva ett inlägg med ovanstående rubrik.

Omslagsbild lånad av Elin Lundgren.

 

Detta inlägg har 5 kommentarer

  1. Svar: Åh men jag hade också en sådan period, och ett tag åt jag bröd men absolut inte med smör på.Så himla dumt vad mycket sånt där man fått för sig. Hur det egentligen ligger till kring bröd och vad man bör och inte bör äta vet jag i ärlighetens namn inte men jag bryr mig inte ett dugg längre! 😀

    Skönt att höra att du ändrats och njuter av det nu, hoppas det går bra för dig när du gör brödet! Enkla recept är de bästa 🙂

  2. Bra inlägg! Det är viktigt! Tack för att du är en förebild för andra att våga prata om det! Heja dig! 🙂

    1. Tack snälla! Kikade in på din blogg och får säga detsamma!

  3. Hurra för att du tar dig tid att skriva ett sånt här inlägg men alltså blää för att det ens behövs :((

    1. Tack, ja det är det verkligen :/ får glädjas åt att det åtminstone går åt rätt håll, om än väldigt långsamt!

Kommentera

Stäng meny