Några insikter under 2016

Jag älskar att utvärdera och reflektera. För mig innebär det kunskap, kunskap om vem jag är, vem jag varit och vem jag vill vara. 2016 har i efterhand varit ett år fullt av viktiga beslut. Det har varit ett fantastiskt roligt år, men också året då jag insett att jag måste prioritera om för att leva och inte bara överleva. 


Jag kommer aldrig att räcka till.
Allt för ofta känner jag mig otillräcklig. Det är svårt att hålla många bollar i luften. Jag kommer alltid att göra någon besviken, det viktigaste är att den personen inte är jag själv eller dem jag håller närmast.

Jag är inte konstigare än någon annan.
I höstas besökte jag en psykolog vid några tillfällen. För att lära mig prioritera, hantera ångest och hitta verktyg för att öka min självkänsla. Min psykolog påminde mig vid flera tillfällen om att allt jag upplevt står nedskrivet i uppsatser, webbsidor, bloggar, böcker och uppslagsverk. Jag är alltså inte ensam om att ibland må som jag gör. Det är att vara mänsklig.

Hellre spy mysa än illa festa…
På den fula keps jag bar under nollningsperioden står det slagkraftiga citatet ”Hellre spy än illa festa”. Det kunde inte vara mindre jag. Tror jag kämpat ihop två utgångar det här året och väldigt många fler hemmakvällar i soffan. Ska jag orka med mitt höga tempo finns inget utrymme för det, jag behöver egentid och återhämtning.

… men några glas Prosecco har ingen dött av.
Jag tror att jag och han med stort T dricker Prosecco nästan varje fredag, en väldigt härlig tradition som passar mig perfekt. Allt som oftast håller jag mig till det eftersom stress, ångest och alkohol är en kombination som är världens bästa för stunden men inte i längden. Men just den där fredagstraditionen kan vara det viktigaste på hela veckan.

Jag måste träna för min egen skull.
Egentligen älskar jag att träna men de senaste åren har jag inte gjort det. Älskat det alltså, men tränat har jag. Vilket förstås är väldigt dumt. Istället har jag tränat för att andra ser mig som en sån som tränar. Vilket stämmer, men jag vill inte vara en sån som tränar ett pass om dagen. Jag får ont och blir trött. Framförallt missar jag återhämtning och mysiga kvällar på soffan. I år har jag tränat mindre än någonsin och jag både tror och hoppas att 2017 fortsätter på samma sätt. Jag vill träna kravlöst. Jag vill styrketräna hårt på gymmet och vistas mycket utomhus. Prestationsmål har jag så det räcker i övriga livet.

 

Roliga saker blir sällan roliga när ångesten lurar bakom hörnet.
Jag älskar att ha många projekt igång (har jag skrivit det förut?). Men när det är så mycket att jag vaknar kallsvettig efter drömmar om kurslitteratur och mail som ska besvaras är inte ett enda projekt kul. Jag måste hitta vad som är lagom för mig.

Människor är sällan dumma i huvudet, bara okunniga eller dåliga på att uttrycka sig. 
Så många gånger jag suckat över inkompetenta och till synes osympatiska människor. Men jag börjar förstå att det sällan handlar om dumma människor utan helt enkelt att vi tänker och kommunicerar olika. Livet blir lite lättare om jag utgår ifrån att alla har goda intentioner.

Att ha nära till sina känslor behöver inte vara negativt.
Jag har nära till gråt och jag tar lätt på mig andras känslor. Otroligt jobbigt i vissa situationer. Men det är värt det när jag blir tårögd av en vacker solnedgång, ett gammalt par som håller varandra i handen eller en bild på ett skrattande barn.

Jag har lärt mig andra relevanta saker också. Som att Primadonna är världens godaste ost, att det är äckligt att få in avloppsvatten i källaren, att för mycket kaffe skapar tunnelseende, att många av mina närmaste vänner lär vara det resten av mitt liv, att lite skit i hörnen är bättre än ett rent helvete för att nämna några saker.

Lite favoriter från året som gått.

 

Detta inlägg har 2 kommentarer

  1. Tråkigaste kommentaren kanske men jag håller med om allt! Särskilt träna för sig själv, insikten att man inte är ensam om sinnestillstånden eller mentala (o)hälsa och det här med bollar i luften och projekt. Mitt år har varit ett sökande av balans, den eviga balansen. Att hitta ett lagom för sig själv och inte det som ska passa samhällsnormen eller omgivningen.
    Bra reflektioner! Och söta kattbilder <3

    1. inte alls en tråkig kommentar! Ja ibland är det nyttigt att reflektera lite 🙂 skönt att du också fått en massa kloka insikter i år 🙂

Kommentera

Stäng meny