Sveriges kanske vackraste stad

För några år sedan var min dröm att flytta ifrån den här hålan. Att få gå på nya gator, se andra människor. Människor som inte är så inrutade. Människor som drömmer större, gör mer. Slippa se den gula byggnaden mitt i vattnet. Slippa strömmen som flyter genom staden. 

Men så blev jag av flera anledningar kvar, anledningar som jag jag inte ångrar ett dugg. Det var trots det med blandade känslor som jag bestämde mig för att plugga här. Att vara den som blev kvar låter så hemskt och jag kunde avundas de som tog steget och upptäckte nya städer. Men kärlek till sambo och familj väger betydligt tyngre än att få flytta till en ny stad. Upptäcka nya platser kan man faktiskt göra utan att flytta.

Så började universitetet och jag lärde känna en stor skara nyinflyttade. Människor som stannade upp och utbrast saker som ”Vad vackert det här är!” ”Det här är den finaste stad jag varit i!” och ”Här vill jag bo för alltid!”. Och plötsligt var inte Strykjärnet inte längre bara en ful byggnad.

Förra veckan var jag och min nyfunna vän Klara ute med kamerorna. I minusgrader spenderade vi timmar med att fotografera de mest karaktäristiska byggnaderna i den här staden.

dsc_2463dsc_2472dsc_2489dsc_2484

dsc_2499

dsc_2494
Kärleksparken, som för övrigt Han med stort T har anlagt. 

Jag tror att vår omgivning blir som vi tänker oss att den är, vare sig det finns någon sanning i det eller inte. När jag det senaste halvåret umgåtts med personer som älskat den här staden har jag själv börjat göra det. Och jag tror att den här filosofin kan appliceras på allt. Tänker du att är värdelös agerar du som om du vore det. Tänker du att du är trött somnar du på föreläsningen. Utgår du ifrån att du ska misslyckas ökar också risken för att göra det. Så hörrni, omge er av människor och tankar som ger er den boost ni behöver!

Detta inlägg har en kommentar

Kommentera

Stäng meny