Att passa in i en extrovert värld

Att passa in i en extrovert värld

Social. Det är ett ord jag tror andra skulle använda för att beskriva mig. Det stämmer, men vad många missar är hur mycket det tar på krafterna. 

Jag har tänkt skriva det här inlägget länge men inte hittat orden. Så lyssnade jag på Sofia och Annas podcast Omänskligt och avsnittet Extrovert vs. introvert. Efter det lyckades jag äntligen få flyktiga tankar till nedskrivna ord.

Jag är som sagt social men samtidigt introvert alternativt ambivert (ett mellanting mellan introvert och extrovert). Det innebär att jag gillar att umgås men fungerar bäst i mindre grupper, gärna med någon enstaka person åt gången. Jag pratar gärna men inte i syfte att stå i centrum, har jag ”inget vettigt att säga” är jag hellre tyst. Jag märker också att jag har väldigt svårt för att småprata långa stunder (typ påtvingat mingel eller diskutera kändisar jag inte bryr mig om) men kan prata i timmar om djupa livsfrågor.

Stort behov av återhämtning

Nedan följer några typiska situationer där min introverta/ambiverta sida är extra tydlig:

I butiken där jag jobbar småpratar jag (för) mycket med alla kunder. När jag åker hem lyssnar jag aldrig på podcasts eller musik eftersom jag är mentalt slut av alla möten. 

När föreläsningarna i skolan tar paus springer en stor del av klassen ut för att prata av sig i stora grupper, jag sitter helst kvar och pratar med några få personer. 

Jag har nästintill slutat gymma av den enkla anledningen att jag inte står ut med så mycket människor, träna hemma är däremot inget problem. 

Jag kan spendera timmar på entreprenörskapsforum online, det ger utlopp för min kreativitet samtidigt som mängden intryck begränsas. 

När vi har stressigt på jobbet tar vi rast själva vilket många tycker är så ensamt och tråkigt. Jag njuter av ett avbrott från den stimmiga butiksmiljön.

Och mitt i allt det här älskar jag människor! Jag fixar sällan mer än en dag i stillhet och behöver verkligen hitta på saker för att må bra. Ibland med andra, men minst lika ofta ensam eller i små grupper.

Extrovert är normen

I podcasten Omänskligt nämner de att samhället mer eller mindre är anpassat för extroverta och jag kan verkligen hålla med. Ibland kan jag få höra att jag är tråkig som inte vill eller orkar följa med på saker, ibland tolkar säkerligen andra det som att jag undviker dem men det är inte sant. Däremot förstår jag att vissa gör det när jag varit igång hela veckan och tar mig tid för sociala aktiviteter för att sedan avboka den där fikan. Men det är just därför, mitt sociala konto är fyllt. Jag måste pausa.

Så vad vill jag egentligen komma fram till? Om du känner mig privat kan det här vara en påminnelse om hur jag fungerar. För er och alla andra kan det kanske vara ett bra tillfälle att stanna upp och fundera. Vilken personlighetstyp har personer i din omgivning och viktigast av allt:

Vilken personlighetstyp är du?


Ett sätt jag återhämtar mig på: ta ensamma bilturer med endast kameran som sällskap!

 

 

3 thoughts on “Att passa in i en extrovert värld

  1. Åh vad jag känner igen mig som och även som högkänslig. Jag älskar att umgås i små grupper med samtal om livet. Men jag återhämtar min kraft när jag är själv. Att ta kameran och bilen = Love it!!!

    Ulrika Hederberg
    Soulful Life & Business

    1. Ja jag är ju precis som du även högkänslig, en stundtals jobbig kombo men som jag börjar lära mig hantera. Är glad att jag upptäckt detta som ”ung” och kan anpassa mitt liv utefter det!

  2. Bra inlägg! Jag skulle nog säga att jag är introvert till 95% =) Fick kommentarer i skolan att jag var tvungen att prata mer för att kunna höja mina betyg, misstänker att jag uppfattas som tråkig ibland, planerar väldigt mycket innan jag gör saker osv. Jag har tidigare skrivit flera blogginlägg om ämnet och älskar att fler börjar uppmärksamma styrkorna med att vara introvert istället för ”svagheterna”.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *