Är vi så stressade som vi påstår?

Det går inte att blunda för att vår vardag ställer stora krav på oss, att vi ständigt är omgivna av måsten. Samtidigt kan jag inte låta bli att undra om vi är så stressade som vi påstår oss vara. 

När jag möter klasskompisar jag inte pratat med på ett tag frågar jag såklart om det är bra med dem. I nio fall av tio är svaret att det där det ”men det är ju så stressigt nu”. Precis som förra gången jag frågade, och gången innan det. Ibland frågar jag vad som är så stressigt men får inte riktigt något svar. ”Jo men du vet, vi har ju en inlämning om tre veckor och en redovisning nästa onsdag,” svarar någon. ”Och så ska jag köra spinning ikväll.”

Och jag tänker att det är det som är livet. Livet går ut på att vi har saker att göra, ibland har vi mer och ibland mindre. Men vi kan inte tillåta oss att vara konstant stressade över det.

Vad kan man göra?

Jag tror såhär: antingen är du stressad för att ditt schema är för fullspäckat under en för lång period. Eller så tror du att du är stressad.

Jag har länge varit det sistnämnda men insett hur dåligt jag mår av det. Om jag tror att jag alltid är stressad har jag tillslut ingen ork kvar den dag det faktiskt är för mycket att göra.

Och om du har för mycket att göra: ta ett kliv tillbaka! Det är okej att avboka kompisdejter, strunta i ideella projekt eller käka hämtmat ibland.

Hur tänker du kring stress? 

Kommentera

Stäng meny