Varför jag ser mig själv som frilansare

I mitt huvud är jag frilansare. Detta trots att jag inte har eget företag. Anledningen är ganska enkel: jag tänker mig att jag lever ett frilansande liv*. Eller entreprenöriellt (kom jag på ett nytt ord nu?).  Låt mig förklara.

Det finns inga vanliga dagar för mig, ingen vanlig vecka, ingen vanlig månad. Jag gör det jag känner för och det som känns kul här och nu. Idag (dvs i måndags) hade jag en föreläsning klockan åtta. Halv elva var jag hos frisören. Lunchen kombinerades med telefonmöte med kollegor på Sustainergies. I skrivande stund är klockan halv två och jag tänkte njuta av vädret. Gå en lång promenad i skogen och kanske jobba lite i eftermiddag/kväll om lusten infinner sig. Och pilla i trädgården. Klippa ner vissnade grenar och röja upp lite.

Min brist på riktiga rutiner i kombination med blandade jobb är det som skapar massa frihet. Jag är i skolan tre till fyra dagar i veckan, jobbar i butik nån helg i månaden och jobbar hemifrån ibland. Går på möten med inspirerande personer, tar sovmorgon mitt i veckan och spenderar mycket tid utomhus. Ibland har jag massa saker inplanerat och ibland inget alls. Ibland spenderar jag en eftermiddag med att klappa kor, en annan hänger jag i stan.

Hur beroende är du av rutiner för att vardagen ska fungera?

*Min bild av frilansare är högst subjektiv. Ni kan säkerligen ha en helt annan uppfattning om vad begreppet innefattar.

0


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Instagram