10 stunder jag känner mig som mest levande

Att maxa lyckan i vardagen borde var självklart. Att göra saker som gör dig glad, lycklig och välmående borde vara högsta prioritet. Jag tror inte vi är som lyckligast när vi fått drömjobbet, har råd med drömhuset eller en fin bil. Jag tror vi är som lyckligast när vi hittat de små stunderna. De små stunderna när tiden stannar; när vi brister ut i gapskratt eller glädjetårar, upptäcker något vackert, lär oss något som först känts omöjligt, träffar människor som kan lära oss något. 

Jag letade i mitt bildarkiv och hittade tio tillfällen jag känt precis så.

dsc_2338
En tidigt morgon i Björnö Marina. Öronbedövande tystnad, kalla händer och en fantastisk utsikt. 

vi
Julafton 2016. Han med stort T, min familj, hans familj. Tid för djupa samtal, skratt och kärlek. 

33
Myskväll i soffan med sällskap av våra fyrbenta familjemedlemmar. 

dsc_1131
Jag känner mig levande när jag förevigar den dramatiska himlen. När jag tappar känsel i fingrarna och får värma mig under en filt i timmar efteråt.dsc_0093
Solnedgångar. Behöver inte säga mer.
dsc_9535-redigera-2
När jag får hänga med människor med samma intressen som mig. Här första utflykten med mina nya klasskompisar. 
dsc_7589-redigera
När jag har möjligheten att åka iväg på galna resor, här en bild från min volontärresa i Sydafrika.

radjur2När jag och kameran åker på utflykt och med lite tur möts av detta.

DSC_8805
På Vaxholmsbåten i sällskap av delar av min släkt. Vaxholm är ett av mina paradis. 

Ibland krävs bara en lugn frukost i gott sällskap.


När känner du dig mest levande?

0
Fortsätt läsa

Tankar om tid

Vad är ditt förhållande till tid?
Komplicerat. Jag ser tid som en otroligt begränsad resurs som när som helst kan ta slut. Det innebär att jag vill hinna göra så mycket jag kan, man vet aldrig när möjligheten tas ifrån en.

Vilken tid på dygnet gillar du bäst?
Tidiga lördagsmorgnar innan dagen riktigt vaknat. Då hittar ni mig med en kopp kaffe i sällskap av katten samt datorn eller en bok. Då och då kikar jag ut genom fönstret och beundrar den magiska soluppgången.

En av alla favoritplatser hemma; vid köksfönstret

Jag är även svag för timmarna innan mörkers inbrott. När himlen färgas röd och lugnet infinner sig igen.

Vilken är det bästa veckodagen?
Har ingen specifik, kanske för att jag ofta jobbar helg och i dessa fall kompenserar med ledig tid mitt i veckan. Kanske för att jag uppskattar både plugg, jobb och ledig tid vilket gör att jag sällan upplever söndagsångest eller en otrolig längtan till helgen.

När går tiden som snabbast?
När vi äter frukost länge och inte har någon tid att passa, plötsligt är klockan efter tolv och halva dagen har gått. Eller när jag och min bästa vän Jessica ses och pratar ikapp allt som hänt.

När går tiden som långsammast?
När det är mörkt och kallt ute samtidigt som jag väntar på bussen. Eller när jag tar bilen till stan och får rött vid varenda trafikljus.

Hur länge tar det för dig att sminka dig?
Fem minuter, kanske tio om det händer något speciellt.

Vilken tidsepok skulle du vilja leva i bortsett denna?
Jag vet inte. Som kvinna skulle jag absolut inte vilja resa tillbaka alltför långt i tiden. Och andra sidan är jag livrädd för hur vi behandlar vår jord och vill inte ens föreställa mig hur den ser ut om en sisådär 100 år. Är nog rätt nöjd med nutiden.

Äter du fort eller sakta?
Fort. Han med stort T äter i ett rasande tempo som jag börjat ta efter. Är kanske rädd att han ska ta min mat?

Vad gillar du mest att lägga ner tid på?
Hänga med närmaste familj och vänner, fotografera, skriva och vara utomhus.

Vad gillar du minst att lägga tid på?
Betala räkningar, stå i kö, gå utomhus mitt i vintern med för tunna kläder, lyssna på människor som inte säger något vettigt och försöka sova när jag inte är tillräckligt trött.

När brukar du går upp och lägga dig på vardagar?
Vi somnar ofta mellan 21 och 22:30 och går upp mellan 05:15 och 06:30.

Ditt längsta förhållande?
Två och ett halvt år, än så länge.

Vad är den längsta perioden du varit singel?
18 år.

Vad skulle du gärna haft mer tid till?
Att vara utomhus i dagsljus, i dagsläget är jag för mycket i skolan för att lyckas med det. Till att skriva. Till att träffa släkt och familj.

Vad gjorde du för tre timmar sedan?
Pratade med Han med stort T samtidigt som jag drack kaffe och letade efter drömhus på Hemnet (skrev alltså inte detta idag utan igår).

Vad gör du om tre timmar?
Äter pannkakor och ser på film.

Var ser du dig själv om tio år?
Om tio år är jag fortfarande löjligt kär i Han med stort T. Vi bor i ett hus på landet men något närmare stan än i dagsläget. Vi har pool, ett stort kök och en punschveranda. Några ungar och minst en hund, ett gäng katter och några höns. Jag är egen företagare inom digital kommunikation eller projektledning alternativt har ett bra byråjobb med möjlighet att arbeta hemifrån.

0
Fortsätt läsa

Varför delar vi inte med oss av kunskap och erfarenhet?

Jag har tidigare nämnt att jag fått en mentor. Min mentor ska fungera som ett bollplank i stora och små arbetsrelaterade frågor. Vi har träffats två gånger och jag hade nog aldrig kunnat föreställa mig hur bra det är att ha någon att diskutera med. Samtidigt inser jag att jag ska skatta mig lyckligt lottad som har den möjligheten, i Sverige är vi i allmänhet fruktansvärt dåliga på att dela med oss av erfarenhet och kompetens. 

I många andra europeiska länder är det standard med lärlingsjobb, praktikplatser och traineetjänster. Vi verkar dock förväntas kunna allt på en gång. Vi söker dig som är under 25 år, har en master inom ekonomi samt fem års erfarenhet inom sju olika branscher är knappt en överdrift om man besöker Platsbankens annonser. Visst är utbildning och erfarenhet ofta relevant men vi glömmer bort något av det viktigaste; att de med kunskap behöver dela med sig.

Vi tycks vara så rädda om vår kunskap och kompetens, som om den skulle försvinna när vi delar med oss. Eller är vi rädda för att alla andra ska rusa om oss, att deras kompetens ska sätta oss själva i ett underläge på arbetsmarknaden?

Min mentor och jag diskuterar allt från skrivprocesser till hur man tar betalt, bygger upp sitt varumärke och skriver en USP. Varje gång jag tycker mig ha ett svar har han en följdfråga och jag har om möjligt fler frågor än när jag kom dit. Men det utvecklar mig enormt mycket och möjligheten att lära sig av någon i branschen känns ovärderlig. Att få tips och råd, hänga med på frukostmöten och träffa andra människor med intressanta arbetsuppgifter.

Jag önskar att fler fick samma möjlighet som jag men det bygger också på att DU är beredd att dela med dig av din kompetens. Vi är alla experter på något och det finns alltid någon som har en fråga som just du kan svara på.
Har du en fråga? Fråga någon.
Har du svaren? Se till att dela med dig. För någon annan är det du anser vara självklar kunskap något ovärderligt.

lama_listen-640x445

 

0
Fortsätt läsa

Tisdagstankar om Framgångspodden

Idag lyssnade jag på Framgångspodden som Olof Röhlander gästade. Jag har skumläst hans böcker tidigare men aldrig riktigt djupdykt i dem. Avsnittet var definitivt ett av Pärleros bästa och jag lyssnade på hela i ett svep samtidigt som jag noterade i mobilens anteckningar. Vissa saker fastnade mer än andra, nämligen dessa:


Du kan inte njuta av livet när du är stressad eller arg.

I sin boken Konsten att njuta av livet förklarar Olof hur njutning är svårt att kombinera med negativa känslor. Tänk vad enkelt det (i teorin) är att vara lycklig.


Människan är som lyckligast i naturen.

När han frågar människor var de är som lyckligast blir svaret ofta på toppen av ett berg, vid en lägereld eller liknande. Stenåldersmänniskan lever helt enkelt kvar inom oss, särskilt i mig. Jag drömmer mer och mer om ett hus långt ute på landet. Ett jobb där jag kan styra mina egna tider och helst av allt jobba hemifrån med avbrott för hundpromenader och lek utomhus. Kommer definitivt bli en friluftsmorsa som tvingar ut hela familjen på helgerna för pulkaåkning och korvgrillning.

Mobilbilder från 24 hours of survival på savannen i Balule Nature Reserve. 

dsc_0112-3


Vilket underbart liv jag haft, jag önskar bara att jag insett det tidigare. 

Minns inte vem som hade sagt detta från början men det kan vara det mest smärtsamma citat jag hört. Det är så lätt att bara springa på, särskilt när man är en prestationsprinsessa som jag. Jag måste verkligen träna på att stanna upp och tillåta mig själv att vara jävligt nöjd.


Djur kan njuta för njutnings skull, människan måste förtjäna det. 

“När man lämnar en katt ensam går den ett varv i huset, tittar ut genom fönstret i två timmar, tvättar en tass en halvtimme för att sedan sova i sex timmar. Den tänker aldrig på om den förtjänat det.” Men människan måste prestera innan njutning vilket såklart gör att vi typ aldrig njuter. För vi blir ju aldrig färdiga med alla måsten.


Många tankar idag i en enda röra. Är du minsta intresserad av life design tycker jag definitivt du ska lyssna på avsnittet med Olof Röhlander!

0
Fortsätt läsa

Livshjulet & mål för 2017

Livshjulet är ett utmärkt sätt att reflektera över hur livet ser ut idag och i vilken riktning man vill gå. Övningen går helt enkelt ut på att skapa åtta tårtbitar, en för varje tårtbit i verkliga livet. Jag använde livshjulet som grund för mina mål för 2017. Eller mål och mål, jag tar snarare ut en riktning och skapar delmål och strategier som ska ta mig dit. 

Vill du göra ditt eget livshjul ritar du enkelt upp en cirkel vilken du delar i åtta delar, se min skiss här nedan. Fundera sedan över hur du känner inför respektive punkt: en etta är sämst, tio är bäst. Ju längre ut i cirkeln du markerar, desto högre siffra.

Reflektera noga över vilken siffra som stämmer in på ditt nuläge och mål. Hur ser min ekonomi ut idag? Hur vill jag att den ska se ut? I mitt fall var ekonomi en trea under 2016, under 2017 vill jag öka till en femma. Det är lätt att vilja ha en tia på allt, men fundera på om det verkligen är realistiskt?

Mitt livshjul ser ut enligt nedan. De färgglada strecken visar vart jag vill vara under 2017, de tunna strecken visar mitt nuläge.

 

livshjulet

I kategorin Familj är nuläge och mål detsamma, därav endast en linje. 

När jag gjort klart detta börjar det roliga; mål och strategier. Hur går min ekonomi från tre till fem? Hur får jag karriären att ta fart? Jag valde att sätta några mål eller riktningar för varje tårtbit. Nedan följer samtliga tillsammans med en kort motivering:


Hälsa:

  • Sova bra.

Jag sover allt som oftast bra, men i stressiga perioder är det just sömnen som blir lidande. Det dröjer ofta länge innan jag kommer till ro och sömnen är allt annat än djup. 7-9 timmar per natt behövs.

  • Träna lagom.

Den här punkten känns så jäkla bra och fel på samma gång. Jag är en sån som tränar, en sån som är stark och skapligt uthållig. Men jag orkar inte vara det när allt annat i livet kräver uppmärksamhet. Jag kommer att få ett träningsupplägg av en vän vilket innehåller två tunga styrkepass varje vecka. Resten är bonus. Det kommer bli en massa promenader och några extra pass på gymmet ibland.

  • Andas rätt.

Jag andas med en fjärdedel av bröstkorgen, inget med magen och genom ett sugrör. Ungefär så känns det. Detta resulterar i yrsel, panikkänsla och rädsla för att komma upp i puls allt för mycket. Har ännu inte bestämt någon strategi för hur jag ska råda bot på det, meditation och liknande känns inte alls intressant i dagsläget. Men jag tror att detta ger med sig om jag försöker leva i ett något lugnare tempo.


Ekonomi:

  • Köpa mina första aktier.

Jag har precis kastat in en tusenlapp på mitt första ISK-konto. Problemet är att jag kan lika mycket om aktier som om liv i yttre rymden. Kanske kan hitta en kvällskurs om aktier? Vore så roligt!

  • Byta tak och skaffa vattenfilter.

Två superhärliga utgifter som husägare. Enough said.

  • Spara, spara, spara!

Målet är att spara undan hela lönen varje månad med undantag om vi åker bort en helg eller liknande.


Karriär:

  • Börja frilansa.

Minst sagt luddigt mål. Om jag tjänar en femtiolapp, har jag uppnått målet då? Nej, definitivt inte. Min förhoppning är att målet ska klarna under det första kvartalet så jag har en plan att sätta i verket. Bloggen kommer åtminstone vara utgångspunkten i allt arbete och jag har redan börjat lite. Ny design är på G och egen domän är uppe sedan årsskiftet.

  • Skaffa ett sommarjobb som är relaterat till min utbildning.

Jag vet inte exakt vad jag vill och jag vet framförallt inte vad för tjänster som kommer finnas tillgängliga i Norrköping.

  • Skriva färdigt mitt bokmanus.

Vill verkligen bli färdig med det. Med tanke på att jag lagt en massa tid på det redan vill jag förstås försöka ge ut det. Dessutom är det om ett ämne som ligger mig nära hjärtat och där litteratur i ämnet är obefintligt.

  • Be om hjälp av de som gjort samma resa.

Be om hjälp kan vara det smartaste som finns, tyvärr gör jag det alldeles för sällan. Men de gånger jag gör det: vilken fantastisk respons jag fått! Jag ska nyttja min mentor så mycket jag kan och fråga, fråga, fråga kunniga människor i branschen oavsett om jag känner dem eller inte. Det värsta som kan hända är de inte svarar och i bästa fall har de alla svar jag behöver.


Plugg:

  • Hitta en bra rutin för studier hemma.

En målsättning för mig är att kunna plugga hemifrån 1-2 dagar i veckan. Allt som oftast fungerar det bra och jag är oftast mer effektiv än i skolan vilket gör att jag kan ta sovmorgon eller kompa ut på eftermiddagen. Räknar dock med att det blir svårt den här terminen i och med ideella uppdrag som kräver att jag är på plats. Men jag behöver verkligen plugga-hemma-dagar när jag jobbar på helgen, annars får jag ingen ensamtid alls.

  • Plugga i inspirerande miljöer.

Jag pluggar främst hemma och i skolan. I år vill jag dock hänga mer på caféer, Trappan och Strykbrädan. Omväxling förnöjer.


Familj: 

Här sätter jag inget mål av den enkla anledningen att jag är sjukt nöjd med den kontakt jag har med familj och släkt idag.


Vänner:

  • Umgås mer med vänner.

Under 2016 umgicks jag för lite med mina vänner. I år vill jag umgås mer eller i alla fall mer kvalitativt. Laga middag ihop, skippa artighetsfraserna och djupdyka i intressanta ämnet. Ta en sen fika efter skolan. Framförallt inte få dåligt samvete över att jag slösar bort tiden, för det är minst sagt välinvesterad tid. Vill gärna frigöra fler helger för detta, just nu känns det som jag sover och jobbar då.

  • Uppleva mer tillsammans.

En weekend, en shoppingrunda i en annan stad, vad det är spelar inte så stor roll. Men jag vill göra minnesvärda saker.


Fritid:

  • Ha en fritid överhuvudtaget.

Jag är expert på att överboka mig. I år vill jag ha tid att ligga i soffan, gå långa promenader, sova länge, läsa böcker och bara vara.

  • Resa mer.

Att resa som student är förstås inte så ekonomiskt. Men det faktum att jag kan planera min egen tid gör det förstås optimalt. Två veckor i Mexico är inbokat men jag skulle gärna hinna med en weekend till Rom, en helg hos Jessica i Göteborg, en fjällvandring och lite annat.


Personlig utveckling:

  • Inte vara konflikträdd.

Jag hatar verkligen när andra blir arga eller besvikna på mig, oavsett om det är med rätta eller ej. Men som en driftig person är det så lätt att bli trampad på och acceptera situationer som inte alls är okej. 2017 ska bli året då jag sätter ner foten såväl i arbetslivet som privat. Svårigheten kommer bli att vara saklig och inte låta känslorna styra vilket inte är så enkelt för mig. Men jag tänker att om jag tar upp saker innan det ens blir en konflikt har jag kanske inte hunnit samla på mig så mycket känslor?

  • Omge mig med människor som vill åt samma håll som jag.

Kanske en punkt som snarare borde stå under karriär men de hänger ihop. Jag vill hänga med en massa entreprenörsjälar både online och i verkliga livet. Människor som frågar hur planen ser och ber mig att köra järnet inte människor som tittar snett och undrar “om det verkligen finns jobb i den branschen”.

  • Koppla av och bort.

Idag gick jag en lång promenad i skogen och efter en stund stannade jag upp. Blundade och insåg hur tyst det är. Jag upplever aldrig den tystnaden annars, min hjärna är hög på intryck dygnet runt. Behöver få tankarna att tystna, måste bara tänka ut hur först.

Sånt jag vill fylla dagarna med!

 

0
Fortsätt läsa

Ett ord för 2017 – Närvaro

Jag älskar att planera. Skriva listor, göra strategier och fylla i kalendern. Det kan ofta bli ganska stora och tidskrävande projekt när jag drar igång. Men ibland kan det enkla vara det bästa. 

Ett enkel sätt att skapa medvetenhet om något kan till exempel vara att ha en liten lapp i fickan. När jag studerade Entreprenörskap inom idrott och hälsa fick vi ett kort där vi skrev ner vårt största mål, kortet hade jag sedan i plånboken som en ständig påminnelse.

Men det kan bli ännu enklare; ett ord. Blev påmind om detta hos Sandra Hjort, en ny favoritbloggare hos mig. Det går alltså ut på att välja ett ord som sätter tonen för 2017. Mitt första val blev fokus; fokus på nuet och fokus på långsiktiga målsättningar. Samtidigt känns ordet minst sagt slitet, som om det åker fram i brist på bättre.

Mitt slutliga ord blir närvaro. Närvaro är en förutsättning för att lyckas med alla andra planer. Närvaro skapar fokus. Fokus på det som är viktigt just då. Det är något jag ständigt jobbar med, att vara i nuet. Han med stort T har nog aldrig sett en hel film utan att jag rest mig från soffan minst tre gånger. Eller börjat diska och tvätta i tron om att det är viktigt just då. Jag vill verkligen att 2017 ska bli året då jag landar i mig själv. Året då jag inte stressar över småsaker. Året då jag inser att allt har sin tid och att det där nuet är det som är viktigast.

0
Fortsätt läsa

Några insikter under 2016

Jag älskar att utvärdera och reflektera. För mig innebär det kunskap, kunskap om vem jag är, vem jag varit och vem jag vill vara. 2016 har i efterhand varit ett år fullt av viktiga beslut. Det har varit ett fantastiskt roligt år, men också året då jag insett att jag måste prioritera om för att leva och inte bara överleva. 


Jag kommer aldrig att räcka till.
Allt för ofta känner jag mig otillräcklig. Det är svårt att hålla många bollar i luften. Jag kommer alltid att göra någon besviken, det viktigaste är att den personen inte är jag själv eller dem jag håller närmast.

Jag är inte konstigare än någon annan.
I höstas besökte jag en psykolog vid några tillfällen. För att lära mig prioritera, hantera ångest och hitta verktyg för att öka min självkänsla. Min psykolog påminde mig vid flera tillfällen om att allt jag upplevt står nedskrivet i uppsatser, webbsidor, bloggar, böcker och uppslagsverk. Jag är alltså inte ensam om att ibland må som jag gör. Det är att vara mänsklig.

Hellre spy mysa än illa festa…
På den fula keps jag bar under nollningsperioden står det slagkraftiga citatet “Hellre spy än illa festa”. Det kunde inte vara mindre jag. Tror jag kämpat ihop två utgångar det här året och väldigt många fler hemmakvällar i soffan. Ska jag orka med mitt höga tempo finns inget utrymme för det, jag behöver egentid och återhämtning.

… men några glas Prosecco har ingen dött av.
Jag tror att jag och han med stort T dricker Prosecco nästan varje fredag, en väldigt härlig tradition som passar mig perfekt. Allt som oftast håller jag mig till det eftersom stress, ångest och alkohol är en kombination som är världens bästa för stunden men inte i längden. Men just den där fredagstraditionen kan vara det viktigaste på hela veckan.

Jag måste träna för min egen skull.
Egentligen älskar jag att träna men de senaste åren har jag inte gjort det. Älskat det alltså, men tränat har jag. Vilket förstås är väldigt dumt. Istället har jag tränat för att andra ser mig som en sån som tränar. Vilket stämmer, men jag vill inte vara en sån som tränar ett pass om dagen. Jag får ont och blir trött. Framförallt missar jag återhämtning och mysiga kvällar på soffan. I år har jag tränat mindre än någonsin och jag både tror och hoppas att 2017 fortsätter på samma sätt. Jag vill träna kravlöst. Jag vill styrketräna hårt på gymmet och vistas mycket utomhus. Prestationsmål har jag så det räcker i övriga livet.

 

Roliga saker blir sällan roliga när ångesten lurar bakom hörnet.
Jag älskar att ha många projekt igång (har jag skrivit det förut?). Men när det är så mycket att jag vaknar kallsvettig efter drömmar om kurslitteratur och mail som ska besvaras är inte ett enda projekt kul. Jag måste hitta vad som är lagom för mig.

Människor är sällan dumma i huvudet, bara okunniga eller dåliga på att uttrycka sig. 
Så många gånger jag suckat över inkompetenta och till synes osympatiska människor. Men jag börjar förstå att det sällan handlar om dumma människor utan helt enkelt att vi tänker och kommunicerar olika. Livet blir lite lättare om jag utgår ifrån att alla har goda intentioner.

Att ha nära till sina känslor behöver inte vara negativt.
Jag har nära till gråt och jag tar lätt på mig andras känslor. Otroligt jobbigt i vissa situationer. Men det är värt det när jag blir tårögd av en vacker solnedgång, ett gammalt par som håller varandra i handen eller en bild på ett skrattande barn.

Jag har lärt mig andra relevanta saker också. Som att Primadonna är världens godaste ost, att det är äckligt att få in avloppsvatten i källaren, att för mycket kaffe skapar tunnelseende, att många av mina närmaste vänner lär vara det resten av mitt liv, att lite skit i hörnen är bättre än ett rent helvete för att nämna några saker.

Lite favoriter från året som gått.

 

0
Fortsätt läsa

10 erfarenheter om varför feminism behövs

Jag har fram tills nu valt att undvika ämnet feminism här. Det finns egentligen bara ett skäl; för att jag vet det sitter män där ute som kanske läser det här. Som kommer tycka att jag har fel, ska sluta vara så bitter. Det kan komma finnas dem som skriver ord så grova att de får censureras. Som kommer få mig att tvivla på mitt eget värde. Men jag inser nu att det är därför jag måste skriva, för att samhällsproblem inte försvinner när man slutar prata om dem.

Linda Hörnfeldt publicerade ett inlägg om elva anledningar till att feminism behövs, Bossbloggen ett liknande inlägg och så påmindes jag än en gång om hemsidan 33 anledningar. Och jag börjades påminnas om egna erfarenheter:


Nattklubbar var och varannan gång jag är ute: Står på dansgolvet och skriksjunger på någon schlager, tycker livet är en fest. Salongsberusad och lite till. Plötsligt påminns jag om att jag måste vara försiktig och slutar dricka. Inser att jag i berusat tillstånd är chanslös mot de unga män som granskar oss tjejer mot genomsyrande blickar.


Som lärarvikarie: Killar som frågar vem jag är tillsammans med, hur vårt förhållande är. Som frågar om jag har Tinder. Som ger ologiska komplimanger i hopp om att få sluta tidigare. Som frågar vad jag har för bil, ställer konstiga frågor om dem för att kunna konstatera att jag som tjej inte vet något. Det är barn vi pratar om, barn som saknar förebilder.


Att andra utgår ifrån att det är jag som lagar maten här hemma, att det är tur att Han med stort T hjälper till så bra. Som om han vore åtta år och jag hans morsa.


Nyårsafton för några år sedan: Hemmafest och nyårskyss. Berättar att jag ska sova hos en kompis och plötsligt svartnar det i blicken på honom. Du är en sån jävla hora. För att jag inte vill följa med honom hem. Han kastar något i det lilla köket, meddelar att han minsann ändå vet en knullbar tjej som bor en bit bort, att jag ändå inte är något att ha. Än idag undrar jag varför ingen annan sa något, varför de andra killarna låtsades missa elefanten i rummet.


Att jag undviker att vara ute när det är mörkt, oavsett tid på dygnet.

dsc_0084-3

Så här fri vill jag vara, oavsett ljus eller mörker.


Allt för ofta på dansgolvet: En hand (eller annat opassande) som grabbar tog om min rumpa. Tittar upp och vi är en handfull tjejer omringade av det dubbla antalet killar. Som flinar allihopa. Vill kasta drinken på dem, hoppas att glassplittret träffar dem alla. Försöker förstå logiken i alla män som säger sig vara för jämställdhet, att de inte är som dessa män. Försöker förstå hur dansgolvet ändå svämmar över av dem.


Att jag nästan varje månad hör kommentaren Har du mens eller?! Ta en bit choklad! så snart jag reagerar på något. Av personer i min närhet som jag vet vill mig väl men som inte vet bättre.


När jag jobbade inom hotell och restaurang: Ett tiotal män njuter av middagen när den ena plötsligt säger; Vad fin du är, jag har en dotter i din ålder. För att de som hör skrattar och skålar.


Samma kväll, en annan man: Vad fint ni har ordnat med allt, du är fantastisk! varpå en hand grabbar tag om min rumpa. För att de andra nickar och skrattar instämmande. För att ingen tycker det är konstigt att medelålders män med fru och barn raggar på en ung tjej.


Varje gång jag tänkt skriva det här: Det här är normalt, ingenting att bli arg över. Det finns tjejer som blivit utsatta för värre. Att jag kommer läsa det är inlägget om och om igen innan jag klickar på den gröna knappen. Att det ligger bland alla utkast i flera dagar.

Att vara feminist borde vara självklart. Antingen är Du feminist eller så är Du emot jämställdhet.

När man pratar om feminism och jämställdhet blir det ofta på ett allmänt plan; löner, arbetsvillkor osv. Därför har jag en önskan; Om Du har personliga erfarenheter kring varför feminism behövs uppmanar jag dig att skriva ett inlägg med rubriken:

X erfarenheter om varför feminism behövs

Du kanske har en erfarenhet, kanske 100? Jag tror den ojämställdhet som präglar vår vardag blir lättare att förstå om vi kan dela med oss av upplevda händelser. I ett försök att sprida mitt initiativ skulle jag vilja be Linda Hörnfeldt, Daniela,  Spiderchick, Egoina, Rania och Johanna Nilsson att skriva ett inlägg med ovanstående rubrik.

Omslagsbild lånad av Elin Lundgren.

 

0
Fortsätt läsa

Go with the flow!

Oktober blev en lugn period för mig men framförallt den senaste veckan har det hänt en massa saker. Positiva besked har nått mig på löpande band. Nästan så många saker att jag fått fundera över om det är rimligt att jonglera alla samtidigt. Men samtliga saker är sådant jag verkligen vill hålla på med, som både är roliga för stunden och fantastiska att fylla ut sitt CV med. 

Från och med nu och ett halvår till ett år framöver ska jag:

  • Arbeta som projektledare för EX17

I maj är det dags för GDKs examensdagar. Tillsammans med två andra tjejer kommer jag agera projektledare men även kassör. Förutom att lära känna fler från GDK och få leda projekt ser jag med skräckblandad förtjusning fram emot att vara ekonomiskt ansvarig. Jag får hjärtklappning av bara tanken men är det något jag har lärt mig så är det att det är bra att göra saker som känns läskiga.

  • Vara med i MARÖs studentutskott.

Tillsammans med två fantastiskt duktiga GDKare ska jag vara en del av MARös studentutskott. Mina kollegor är kreatörer uti fingerspetsarna och vår förhoppning är att mina projektledande sida ska vara ett bra komplement för att vi alla ska nå höga resultat. Ett stort plus i kanten är möjligheten till att nätverka med andra i branschen. Jag är övertygad om att det sistnämnda kan vara avgörande för framtida karriärsval.

  • Ha förmånen att arbeta med en mentor.

Idag fick jag reda på att jag tilldelats en mentor. En person i branschen som under ett år (?) ska hjälpa mig att utveckla mina kunskaper och mitt personliga varumärke. Är så glad för detta och är säker på att det kan få mig att börja frilansa fortare än jag trott. Så bra att ha ett bollplank och någon som håller ett öga på en! Min mentor är delägare i en digitaliseringsbyrå och verkar vara en härlig person som arbetar på ett fantastiskt innovativt företag. Nästa vecka har vi vårt första möte som jag ser mycket fram emot.

Utöver detta arbetade jag igår min första dag på en ny arbetsplats, en skola endast tio minuter från där jag bor. Hur detta kommer att fungera i vår vet jag inte än men jag håller tummarna för att kunna jobba där då och då. För första gången på länge är jag väldigt säker på vad som ska prioriteras, det går inte att springa på allt. Bortsett från det uppenbara som familj och kärlek går skolan först. Att jobba är dock bra för min kreativitet, på jobben släpper jag allt, en välbehövlig paus när jag annars mer eller mindre alltid har plugget i bakhuvudet.

Det finns säkert någon som tycker att jag har tur. Som svar på det finns bara en lämplig person att citera:


“Jag vet ingenting om tur, jag vet bara att ju mer jag tränar desto mer tur har jag.”


Jag började jobba när jag var tretton. Jag har engagerat mig ideellt så länge jag kan minnas. Jag har investerat tid och pengar i viktiga utbildningar. Jag har ringt de där jobbiga samtalen, sökt jobb jag inte trott jag kunnat få. Jag har inte tur, just de här veckorna har jag skördat plantor av de frön jag sådde för länge sedan.

Idag dricker vi Prosecco här hemma, Han med stort T tycker jag är värd att fira. Och det tycker jag också.

 

0
Fortsätt läsa

Att vara entreprenör

Att säga att jag är entreprenör vore enligt vissa en överdrift. Jag pluggar på heltid, jobbar extra här och där, har inget eget företag. Att då påstå sig vara entreprenör är kanske inte helt sant men samtidigt ingen lögn heller. Jag har dock gjort det till min egen sanning.

Varför? Min dröm är att jobba med det jag vill, var, när, hur och med vilka jag vill. Vägen dit kommer inte vara spikrak men väl värt det. Och jag tänker såhär; om jag varje dag ser mig själv som entreprenör kommer det bli en sanning för mig. Och om jag vet vad jag vill är det så mycket lättare att koppla bort andras förväntningar på hur jag “bör” tjäna mina pengar.

Om jag ser mig själv som entreprenör redan nu innebär det också att det jag gör har ett syfte och är en del av ett större sammanhang. Mina studier, mitt fotograferande, skrivande, alla ideella uppdrag med mera blir en del av mitt personliga varumärke Mia Bergvall AB. Och kanske är det också det som är en del av att vara entreprenör; att göra allt möjligt för att det är förbannat kul.

Att vara entreprenör (eller frihetsprenör) är ett sätt att leva. För mig innebär det att få göra saker för min egen skull, för att det utvecklar mig som människa. Väl utfört arbete ger pengar i plånboken för mig och inte ökad bonus för en VD.

Det här inlägget är en del av Frihetsprenörer bloggar om… att vara entreprenör. Ytterligare personer som skrivit om entreprenörskap är Malin och Clara!

dsc_0826

Att veta var man är på väg är en förutsättning för att orka med sena pluggkvällar och tidigare morgonar. 

Vad är Din relation till ordet entreprenörskap? Berätta i kommentarsfältet!

 

0
Fortsätt läsa
Stäng meny