Veckosummering v.3

Det har varit en sån där vecka jag helst inte vill summera alls. Inget av det jag verkligen ville göra den här veckan har blivit gjort och jag känner mig mest som en urvriden gammal disktrasa. Men jag vet också att skrivandet hjälper mig ur den känslan, att jag kommer komma på roliga saker som hänt i veckan men som fallit ur glömska. 

I måndags skulle jag besökt tandläkaren men hamnade istället på en brygga vid soluppgången. Väl hemkommen spenderade jag dagen med veckoplanering och kattgos.

dsc_2344

I tisdags drog skolan igång om än i ett väldigt långsamt tempo med endast en föreläsning och ett lunchmöte. På mötet planerade vi den kick off som officiellt drar igång det projekt jag under våren kommer vara ekonomisk projektledare för. Hann även med veckans första och enda träningspass här.

Onsdagen får anses vara oturens dag. Till att börja med stressade jag så pass mycket till bussen att mobilen blev kvar hemma. Vet ni hur handikappad man blir utan den!? Men vad skönt det var på ett sätt, att inte ständigt ha något som själ uppmärksamheten? Väl i skolan upptäckte jag att vi inte började klockan åtta utan klockan tio. Oturen vände dock när vi nyttjade vår extremt långa håltimme till lunch på stan. Så välbehövligt att snacka ikapp efter veckan ifrån varandra. Jag är verkligen dålig på att hålla kontakt med mina klasskompisar under lediga perioder.

I torsdags slutade vi redan klockan tio och jag var hemma strax efter lunch. Nyttjade dagen till en promenad i solskenet och en massa skrivande samt kick off-förberedelser.

dsc_2353
Nyttjade också eftermiddagen till att göra de här himmelska bananpannkakorna.

Fredagen startade med halsont och feber och jag bestämde mig snabbt för att stanna hemma. Mest av allt försökte jag ta det lugnt, vilket är lättare sagt än gjort när man är lika energisk som jag. Även kick offen fick en deltagare mindre och jag låg mest och tyckte synd om mig själv.

När jag vaknade på lördagen höll jag tummarna för att febern skulle vara bortblåst men när termometern visade 38,5 förpassade jag mig snabbt tillbaka till sängen. Så typiskt att bli sjuk lagom till en ledig helg där IKEA-besök, fika hos min bror och middag hos min syster var planerat. Istället spenderade jag nästan hela dagen med en bok. Ares tecken är numera utläst och rekommenderas starkt!  dsc_2420
Hela gårdagen sov dessutom den här sötnosen bredvid mig. 

dsc_2444Frisk luft hjälper alltid mot feber (eller man känner sig piggare åtminstone) och därför har jag varje kväll gått de få hundra meter till närmaste gärde för att uppleva detta.

Idag söndag känner jag mig betydligt piggare men ska försöka hålla mig i skinnet och vila ordentligt. Håller tummarna för att jag är frisk imorgon, att inte få göra något tar verkligen på psyket.

16228976_203627553439545_2836506662678822912_nFördelen med att vara sjuk är man somnar tidigt och vaknar tidigt, idag åt jag frukost med den här utsikten.


Den här veckan har jag läst och fastnat för:

Emilia Westerströms härliga blogg.
Reaktionistas inlägg om Bullet Journal.
Bossbloggens intervju med Charlie Gustavsson.


Roligare än så blev inte veckan. Istället ser jag fram emot veckan som kommer. Håller tummarna för att jag blir frisk snabbt och kan delta på alla lektioner. Den här veckan avslutar jag med ännu mer soffhäng, alvedon och kattgos!

0
Fortsätt läsa

Att vara där Jag mest av allt vill

Så länge jag kan minnas har jag sprungit. Haft skyhöga mål, mål som är till för att uppfyllas. Jag har uppfyllt det jag drömt om. Vissa kallas det tur, tur att jag är så driven och att saker går min väg. Jag kallar det blod, svett och tårar. Ångest som kryper in i själen, som ger en otrolig styrka men även gör mig skör. 

Att springa framåt är bra. Det är bra om man varvar det med en skön promenad i solen, joggar några steg, tar ett hoppsasteg här och var, kanske spurtar från brevlådan till ytterdörren. Men att spurta ett ultramaraton utan vila är rent av ohälsosamt. Särskilt om du har skor som skaver eller ett band på linnet som ständigt åker ner. På samma sätt är det idiotiskt att alltid ha fokus på det stora målet och aldrig njuta på vägen. Idiotiskt att fokusera på det om ångest skaver som en sten i bröstet eller minnet är just ett minne blott. Eller att alltid känna sig fel, att ha känslan av att vara på fel plats vid fel tidpunkt.

För det är så det är om Du har bråttom, Du är aldrig på rätt plats. Det finns miljoner saker som är viktigare.

De senaste veckorna har något inträffat och jag känner knappt igen mig själv. Jag har börjat plocka bort, gjort min to-do-list kortare, ökat antalet luckor i schemat. Första veckan kändes det hela som slöseri med tid. Varför ska jag ha så mycket dötid?

Någon vecka senare klarnade det hela. Fler luckor innebär mer tid, tid till att sätta mig in i uppgifter och framförallt hinner jag återhämta mig för att vara sjukt grym på saker när jag väl gör dem. Den där idén om att jobba två till tre dagar i veckan under studietiden har varit sig vara rentav korkad. Den fungerar när jag har möjlighet att ta en ledig dag mitt i veckan men är en omöjlig ekvation om jag inte har chans till egentid, sambo- och familjetid samt träning.

Jag började tänka på det här när jag läste ett inlägg hos Jeanna och fastnade för hennes ord nedan:

“Min doktor säger att jag är understimulerad och jag tror att min kille ler bakom servetten när han får höra det. Han tycker att jag är lite för bra på att stimulera mig. Men det är en sak att hålla sig jäkligt upptagen. En annan att göra saker som faktiskt utmanar ens verklighet lite grann. Faktum är att jag har ägnat mycket tid åt att vara alldeles för upptagen för att hinna göra det.”

Luft i schemat gör att jag kan fokusera och prestera. Och dricka bubbel en onsdagskväll, gå på öppet hus, lyfta tunga vikter, mysa i soffan och dricka kaffe hos svärföräldrarna. Saker som är minst lika viktiga när allt kommer omkring, synd att det tog 20 år innan jag lyssnade på det. Det är som bekant en sak att veta något och en helt annan att göra det!

0
Fortsätt läsa

Veckans tips v.38

Det bästa med bloggar är all inspiration. Ibland inspireras jag av stora saker och vill flytta till Hawaii och surfa eller köpa en gård och föda upp kor. Men lika ofta inspireras jag av de små sakerna.

Just idag vill jag tipsa er om det här inlägget. Det är inget revolutionerande men en viktig påminnelse. Heja PT-Fia och heja morgonpromenaderna! Jag minns inte ens när jag gick en morgonpromenad senast, men jag vet att jag längtar efter dem!

Och ännu ett tips om ni bor i Norrköping som jag: I helgen kommer Jonna Jinton ställa ut sina bilder i Värmekyrkan. Planera in ett besök!

13704230_266376470411292_1342063636_n

Det må vara roligare att gå morgonpromenader i det här ljuset, men de är kanske viktigare än någonsin när mörkret blir allt mer påtagligt.

0
Fortsätt läsa

Veckans tips v.37 – LugnOchFin

Det bästa med internet och sociala medier måste vara all inspiration som sprids. Jag älskar härliga citat, vackra bilder och kloka ord. Därför tänker jag börja varje vecka med just Veckans tips. Lite länkkärlek helt enkelt. Ibland till bloggar, ibland artiklar. Ibland flera länkar, ibland en.

Den här veckan blir det ett gäng länkar till en och samma blogg, nämligen Lugn och fin, så jag för övrigt hittade till från BucketLife.

Jag har spenderat en hel del tid hos Lugn och fin senaste veckan och bland annat läst vad man ska göra om man hatar sitt jobb, att vara en multitalang eller det om att vara oanställningsbar . Det är så häftigt att gå in på okänd persons blogg och inse att personen är superlik en själv. Jag är precis lika oanställningsbar, starkskör och kreativ. Ibland är det skönt att inte vara ensam om det!

Så in och läs!

0
Fortsätt läsa
Stäng meny